Det är lätt att urskilja ”milstolparna” i slottets historia. Det byggdes en gång som en fästning. I några hundra år försökte anläggningen anpassa sig till krigskonstens utveckling. Kring slottet byggdes en bastionfästning. Mot krigsteknikens modernisering var det snart nog hopplöst för ett ålderstiget Landskrona Citadell att försvara sig. I stället blev anläggningen ett fängelse. Numera är det som ett historiskt minnesmärke och bedövande vackert rekreationsområde som Citadellet fängslar. Denna hemsida kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare öka intresset för Citadellets historia. En snabbresumé som den här med korta noteringar i en årtalskronologi ger självfallet inget uttömmande svar på alla era frågor, men kan kanske stilla den värsta kunskapshungern.
Landskrona Citadell
1413
utfärdar unionskungen Erik av Pommern stadsprivilegierna för Landskrone.
1539
diskuterar man på en herredag planerna på att uppföra ett slott i Landskrone. Kronborg blir arbetsnamnet p† byggprojektet.
1548
utses Peder Skram till länsman för ”Helsingborgs Län och Landskrone Slot” .
1549
läggs troligtvis grundstenen till slottet. En annan källa anger startåret för slottsprojektet till 1543. Mycket arbete har krävts, innan man kunnat påbörja själva bygget. De olika uppgifterna om byggstarten kan alltså vara en definitionsfråga. Slottet uppförs på den plats, där tidigare ett karmelitkloster varit beläget. Den danske kungen Christian III är byggherre.
1559
eller möjligtvis året därpå är Landskrone slott färdigbyggt. Det handlar snarare om en borg eller fästning än ett slott. Slottet inramas av en ringmur och en 70 meter bred vallgrav En bro med vindbrygga leder från Öresundssidan in till slottet.
1589
för länsmannen Jørgen Brahe kunglig order om att bygga upp en ny bostadsflygel för länsmannen på slottet i Landskrone.
1591
skriver astronomen Tycho Brahe på Ven till lantgreven i Kassel och berättar, att han haft en älg på slottet i Landskrone. I samband med en större middag hade älgen letts in i matsalen och trakterats med massvis av mjöd. Det hade blivit lite för mycket av det goda för djuret. Älgen hade haft svårt att hålla reda på sina långa ben, fallit i trappan och brutit ett ben. Trots en mycket ömsint vård gick inte älgens liv att rädda. Tycho Brahes tama älg slutade alltså sina dagar med en kraftig baksmälla och brutet ben på slottet i Landskrone.
1644
ger befälhavaren Gustav Horn den 30 mars marschorder för den svenska armen. Målet är att inta Landskrone stad och Slottet. Svenskarna finner en helt öde stad och kan direkt inleda en belägring av slottet, som endast har en besättning av 300 man, främst bönder och tämligen oövade i krigets konst. Svenskarna gräver löpgravar fram till vallgraven samtidigt som slottet sätts under våldsam beskjutning. Den 7 april kapitulerar danskara. på slottet insätts en svensk besättning på 1 000 soldater.
1645
återlämnar den svenska ockupationsmakten efter freden i Brömsebro Landskrone och dess slott till Danmark.
1646
utnämns Knud Ulfeldt till länsman Landskrone. Samma ar flyttas slottets ladugård från Glumslöv till Säby.
1658
blir Skåne svenskt och Landskrone ändrar namn till Landskrona.
1666
påbörjas arbetet med att omvandla slottet till en bastionfästning. Slottet skal förses med fyra bastioner och några utanverk framför den gamla slottsgraven.
1667
är 800 man sysselsatta med fortifikationsarbetet i Landskrona.
1675
betraktats ”Landskrona Castell” som Nordens modernaste fästning. Försvarsanläggningen består av en kring borg- graven anlagd fyrhörnig bastion. Den omges i sin tur av en bred vallgrav, som utanför sig har raveliner och ytterligare verk. Mellan bastionsspetsarna är avståndet omkring 400 meter.
1676
går det Skånska kriget in på sitt andra år. I slutet av juni siktas en väldig dansk invasionsflotta i Öresund. Danmark tänker återta de förlorade provinserna. Man intar Helsingborg och marscherar mot Landskrona. Den 6 juli närmar man sig staden. Kommendant på Landskrona Citadell är överste Hieronymus Lindeberg och garnisonsstyrkan består av 1 600 välutbildade soldater. Den 8 juli inleder Christian V:s armé en våldsam beskjutning av staden. Två dagar senare har de danska styrkorna natt fram till stadsporten. Väl inne i staden inleds förberedelserna för en belägring av Citadellet.
För att komma åt fästningen försöker danskarna tömma den yttre vallgraven. Den 25 juli har den danska armén 29 kanoner på plats och disponerar 7 607 soldater för attacken mot Citadellet. Från sina positioner inleder man en våldsam kanonad mot fästningen. Under några dagar dånar kanonerna i ett. Man får in en del träffar på slottets byggnader, som skadas svårt. Man bestämmer sig för att genomföra ”operation stormning” den 3 augusti.
Under belägringen
begär kommendant Lindeberg en två timmars vapenvila för förhandlingar. För några timmar tystnar det enorma kanonmullret över Landskrona. Förhandlingarna leder ingenvart. Åter dånar kanonerna. För att sätta press på den svenska besättningen sätter danskarna den 2 augusti igång en intensiv kanonad. Klockan 18 den 2 augusti skickar den svenske kommendanten ut en trumpetare på vallen och låter honom blåsa Charmade, som betyder kapitulation. När signalen blåsts tre gånger, upphör beskjutningen från dansk sida. Underhandlingar kommer igång för villkoren för kapitulationen. På morgonen den 3 augusti marscherar danskarna in på slottet. Knud Ottesen Thott utses till dansk amtman i staden och Citadellet blir ett viktigt brofäste för danskarna under det skånska kriget
1677
ställs Hieronymus Lindeberg inför krigsrätt av Karl XI. Åtalspunkten är högförräderi. Översten döms till döden och avrättas i december. Ryktesfloran har under tiden blivit alltmer vildvuxen, när det gäller anledningen till att kommendanten gett upp Nordens modernaste fästning så lätt i stället för att ”hålla ut till siste man”. Lindebergs fru Ingrid figurerar i flera av dessa rykten. Hon skulle helt enkelt inte ha stått ut med det öronbedövande bombardemanget utan tvingat sin man att ge upp.
I en annan version
hade överste Lindeberg anhållit hos danskarna vid den första vapenvilan att få sända i väg sin sjuka hustru. Detta hade nekats och då hade hustrun av skräck fött tvillingar, men själv avlidit under förlossningen. Denna familjetragedi hade fått kommendanten att helt tappa modet. Ingrid Lindeberg överlevde emellertid sin man, trots de envisa ryktena om hennes död i barnsäng på slottet i Landskrona. Hon tilldelades även änkepension ur kungens kassa, vilket kan uppfattas som en kraftfull dementi på hennes delaktighet i den nesliga kapitulationen.
1678
ger den danske kungen Christian V order om att alla friskyttar skall skickas till Landskrona Citadell. Friskyttar var en motsvarighet till snapphanar, en form av gerillasoldater, som försökte ställa till med så mycket besvär för svenskarna som möjligt. Friskyttekompanierna hade en militär organisation och var för Christian V en viktig resurs i det skånska krigsföretaget. Friskyttarna hade Citadellet som bas för operationerna i Skåne.
1679
sluts fred och danskarna tvingas efter tre år lämna Citadellet och Landskrona.
1685
fastslår ett kungligt beslut att Helsingborg varje år skall betala 30 daler daler silvermynt till Landskrona i så kallade isningspengar. Borgarna i Landskrona har nämligen skyldighet att befria fästningsgravarna från is. Så fort det fryser skall man ut med spett, hackor och båtshakar.
Det här är en börda, som landskronaborna finner djupt orättvis.
Klagomål hos general guvernören leder till att helsingborgarna åläggs att varje år bistå med ett ekonomiskt bidrag för grannstadens isningsplikt. Dessa isningspengar medför frostiga förbindelser mellan de två grannstäderna under många decennier.
1700
avlossas kanonskott från Citadellet, när den svenska invasionsflottan med Karl XIl i spetsen lämnar Landskrona hamn för att invadera Danmark.
1707
framgår det av en rapport att 60 polska och ryska krigsfångar finns intagna på Citadellet.
1724
sätter den statliga fastningskommissionen Citadellet i Landskrona högst upp på listan vid rangordningen av landets försvarsanläggningar. Fästningskommissionen förespråkar en kraftig upprustning av Citadellet.
1733
avslutas arbetet med moderniseringen av huvudbyggnaden. Strävpelare bar byggts samt tunnvalv. Ett nytt trapphus, ny portal och tre nya skorstenar ingick också. Under denna tidsperiod uppförs också flera byggnader inom fästningsområdet.
1747
tar sekreta utskottet vid riksdagen beslut om Landskrona stads befästande. Det gamla Citadellet duger inte längre som huvudverk för försvaret av hamnen. Ett helt nytt citadell, Adolphs fäste, skall uppföras på det södra grundets östligaste del, Gråen. Dessutom skall staden flyttas och byggas upp i vattenområdet mellan det gamla Citadellet och hamnen. Det gamla Citadellet skall ingå i den nya befästningsanläggningen enbart som ett utanverk. Samtidigt klubbar riksdagen igenombyggandet av Sveaborg i Finska viken
1748
talar en rapport om 24 manliga och 4 kvinnliga fångar. Citadellet betraktas som ett fästningsfängelse. Fångarna förvaras i ett stockhus som byggts upp i södra ändan av fästningsborgen.
1754
har arbetet med den nya fästningsplanen avancerat så långt, att en ny kyrka, ritad av slottsarkitekt Carl Hårleman kan börja byggas på det från havet invallade området. Den 24 augusti lägger drottning Lovisa Ulrika grundstenen till Sofia Albertina kyrka och samtidigt påbörjas rivningen av den medeltida S:t Johannes-kyrkan. Samma dag lägger kung Adolf Fredrik grundstenen till den södra bastionen på Adolphs fäste på Gråen.
1765
konstaterar fortfikationsdirektör Johan Bernard Virgin i en utredning, att fästningsbygget i Landskrona håller på att spränga alla kostnadsramar. Fem tunnor guld hade regeringen räknat med att det skulle kosta, men slutnotan kommer att hamna på över 300 tunnor guld, en otrolig kostnadsökning.
1766
besöker Gustav III som kronprins de på gående fästningsbygget ute på Gråen.
1768
blir den skånska fästningskommissionen klar med sitt arbete. Man konstaterar att med nuvarande arbetstakt kommer det väldiga fästningsprojektet i Landskrona att vara fullbordat först om 340 år eller år 2110. Enligt kommissionen behövs inte längre någon stark gränsfästning i Landskrona, det militära hotet kommer inte längre från väst utan från öst Det gamla Citadellet kompletterat med några strandbatterier på Gråen och landsidan ger tillräckligt skydd. Arbetet fortsätt dock fast i långsammare takt.
1788
avstannar arbetet med fästningsbygget i Landskrona helt. Det påbörjade Adolphs fäste på Gråen blir därigenom något av en fossil rest av ett gigantiskt militärprojekt.
1790
utses överste Didrik Bildt till kommendant på Landskrona fästning. I tio år verkar han i Landskrona. Denne man blir anfader till två svenska statsministrar (Gillis Bildt och Carl Bildt).
1805
sätter man officiellt stopp för utbyggandet av stadens befästningar.
1822
får Landskrona åter beteckningen öppen stad.
1827
ges Landskrona Citadell en ny uppgift inom svensk fångvård. Hädanefter skall det i första hand fungera som fängelse för livstidsfångar.
1845
uppgår antalet livstidsfångar i Landskrona till 189, medan 34 är ”dömda å viss tid”
1848
inreds den östra rundeln med celler. Fångtornet byggs 1860 på med två våningar, som ger plats för 32 enmansceller och anses modernast i landet.
1859
börjar man inne på borggårdens nordvästra sida uppföra en fyra våningar hög byggnad med plats för 108 celler. I den så kallade nattcellsbyggnaden inreds också en kyrksal i vindsvåningen.
1864
får apotekare G E Bergh livstidsarrende på Lurup inne på Citadellområdet. Därmed öppnas möjligheter för allmänheten att arrendera vall-lotter på slottsområdet. Apotekare Bergh får med tiden många efterföljare. Med en civil trädgårdsodling på den militära marken sås fröet till ett koloniområde på Citadellet.
1869
tas beslut den 7 december om att Citadellet från och med 1870 inte längre skall fungera som fästning.
1872
avrättas livstidsfången Carl Otto Andersson, sedan han dömts för mordet på en fångvaktare. Andersson halshuggs på avrättningsplatsen i Granet och blir den siste som avrättas i Landskrona.
1875
har Citadellet inte mindre än 289 livstidsfångar.
1876
delas landets fångvårdsanstalter upp i centrala straffanstalter och centrala arbetsanstalter. Bland de sex straffanstalterna återfinns Citadellet i Landskrona, som i fortsättningen enbart skall ta emot mindre arbetsföra och rent orkeslösa livstidsfångar.
1886
utbryter på kvällen den 5 maj en våldsam brand på Citadellet. Den stora huvudbyggnaden eldhärjas svårt.
1888
hamnar socialistagitatorn Peter Kell Lyngholm bakom galler och lås på Citadellet. Han blir den förste ”politiske Fången” på Citadellet, som nu också fungerar som kronohäkte.
1889
blir anstalten i Landskrona för första gången tvångsarbetsanstalt.
1902
förvandlas Citadellet till tvångsarbetsanstalt för kvinnor. sa kallade glädjeflickor landet runt spärras in i slottsmiljön. Vissa har svårt att slita sig från sitt yrke och återkommer gång på gång till anstalten i Landskrona.
1909
får Citadellet även under en period ta emot ett antal kvinnor som dömts för brott. Det handlar främst om livstidsfångar och de placeras i en särskild avdelning.
1918
blir Landskrona den enda anstalten i landet för kvinnliga ”lösdrivare”. Förr eller senare hamnar många av de prostituerade i landet på Citadellet.
1919
läggs kronohäktet ned i Landskrona.
1936
inleds en omfattande restaurering av slottets huvudflygel. Under arbetet som pågår i tre år strävar man efter att återge byggnaden den ursprungliga karaktär, det vill säga före branden 1886.
1940
lämnar de sista ”glädjeflickorna” anstalten i Landskrona och militären tar över anläggningen.
1945
upprättas ett flyktingläger på Citadellet.
1953
flyttar de sista av totalt över 22000 flyktingar, som under åren vistats på det gamla slottet.
1954
arrangeras Slottsutställningen. Året innan har landskronaborna den 1 juni för första gången kunnat gå över bron in på Citadellområdet utan passersedel.
1964
rivs den så kallade nattcellsbyggnader och ersätts av ett murverk.
1968
håller Landskrona Citadell Rotaryklubb den 27 januari sin charterfest i kyrksalen på Citadellet. Harald Schlasberg väljs till klubbens förste president.
1971
påbörjas ett genomgripande iståndsättningsprojekt av byggnaderna under ledning av slottsarkitekt Sven Silow
1984
invigs Stiftelsen Skånehantverk och de första hantverkarna kan flytta in i lokaler på Citadellet.
1988
är det 27 april premiär för en måltid under medeltida former på Citadellet.
1990
anordnas på Citadellet för första gången en Medeltida. marknad och det är också premiär för Julmarknaden.
1993
invigs museikolonin vid Citadellvägen. Sveriges tätaste kolonistad får därmed landets första kolonimuseum. Den Rothoffska kolonin är byggd 1903 i samband med utläggningen av kolonier på det yttre fästningsområdet.